Aktuellt

För tillfället. På både gott och ont. Att frilansa är fantastiskt, man har all frihet i världen och och styr sitt eget liv. Förutsatt att man har den typen av frilansande som gör att man sitter hemma och pysslar. Sitter man hos kund är det som att jobba, fast man byter arbetsplats mycket oftare och har ingen anställningstrygghet alls. (bli inte sjuk för bövelen, å det där med semester, det är egentligen avsaknad av inkomst som du måste dra in under resen av året). 

Hur som helst, jag älskar frilansandet. Speciellt när man kan sitta hemma och peta med grejerna i sin egen takt. Det är som semester fast utan ångesten att man måste gå ut i friska luften. Även om det gick relativt bra för mig, så kände jag inte att det gick tillräckligt bra, så jag saknade anställningstryggheten. Att kunna vara hemma sjuk utan att ha 90(!) karensdagar (man väljer själv hur många karensdagar men blir dyrare sjukförsäkring ju färre man har. Helst är man inte sjuk, speciellt inte allvarligt sjuk, då tappar man ju dessutom kunderna). Det finns GOTT om utrymme för förbättring för småföretagarna i Sverige. Don’t get me started on a-kassa vs egenföretagande. 

Så när jag fick möjligheten att gå in i en heltidsanställning tillsvidare så jag tog den. Det betyder att jag inte längre kan ta jobb på heltid, men däremot så har jag ju kvällar, men framförallt helger över. Känns dessutom skönt för att jag kan skapa helt utifrån det jag vill, jag behöver inte tänka kommersiellt eller extremt kostnadseffektivt. Självklart vill jag ju sälja vad det nu är jag hittar på med vinst men jag tror att man skapar bättre när man inte tänker kommersiellt. Jag tror det blir ett större värde konsten om jag gör det utifrån det jag vill säga, inte vad folk vill höra. Sen ska jag inte säga att jag jobbade väldigt mycket utifrån vad andra tycker innan, men nu känner jag att jag absolut inte gör det. Mitt skapande har inte längre kravet att det ska sätta maten på bordet och taket över huvudet på mig. 

(bild jag ritade i helgen som fått mig att inse vilka pennor jag faktiskt behöver för ay skapa det jag vill, en investering jag inte kunnat göra/tagit mig budgeten till annars)

Det har ju varit ganska tyst på bloggen senaste tiden, så en liten update om vad jag har pysslat med: Jag har gjort en tidning (lägger in länken sen när den kommit upp digitalt med) och framförallt har jag under de mörka månaderna december och framförallt Januari jobbat med en film/musikvideo. Låten tillhör ett helt nystartat band från Oskarshamn och är riktigt bra. Jag hoppas kunna publicera filmen snart, det har varit lite oklarheter här på slutet, som vanligt är det 10% av jobbet som tar 90% av tiden. Jag gjorde själva ritandet i Photoshop och så animerade jag i After Effects, väldigt enkelt och intuitivt om man har jobbat i Adobe och med animation tidigare. Animationen och tekniken är mer inspirerad av SouthPark än Disney. Så… har jag byggt upp några förväntningar än?! Hoppas det, jag vill jättegärna visa detta för alla mina miljoner (tiotalet) läsare! Stay tuned helt enkelt. 

Även om ni inte har sett den än så vill jag skicka ut en liten tråd, jag vill jättegärna göra fler animationer, gärna till musik. Den jag har gjort den här gången är lite mörkare, men jag vill gärna göra något lätt, luftigt och sött nästa gång så om någon har en låt som bara skriker efter färg och glädje så hör av er! Annars får jag göra något musikigt själv och det vill ingen… Tro mig. 

Jag har ju lite mer seriöst tagit upp det här med att teckna sista tiden. Jag tror det bottnade i att någon för något år sedan sa att de inte gillade några av mina teckningar som jag jobbat hårt med och var så stolt över. Först blir man ledsen, sedan modfälld, sedan ger man upp, sedan blir man förbannad, ”vem fan är hen att döma?!”. Sen skiter man i vad den personen säger och utvecklar sin egen stil, går sin egen väg. Skit i dem, jag gör min grej, gillar ni den inte så titta bort, jag gör så gått jag kan. Och så gått jag vill. På mitt sätt.

Det har lett till det jag är absolut mest tacksam över när det gäller att jag inte slutade rita. Det hände i morse. Jag vaknade och kom ganska klart ihåg vad jag hade drömt. Det var supermysigt, min familj var där, jag pratade med min morfar och staden var byn där min mamma växte upp och jag tillbringade somrarna som liten. Men den såg inte alls ut som när man åker dit fotar den! Hela staden/byn var pastellfärgad, husen såg mer ut som popcornlådor  med tak med bollar på och bilen jag och brorsan åkte i hoppade fram över vägarna istället för att rulla. (undrar om någon blandat skumma grejer i min tandkräm?)

Hur som helst så kunde jag sätta mig ner innan frukost och teckna ner minnesbilder från staden! Jag fick det ganska nära så som det såg ut. Jag kan teckna mina förvirrade drömmar! Don’t get me wrong, jag har ingen illusion om att någon är intresserad av att se dem, men jag kunde titta på bilden i kväll och minnas hur allt var. Jag var i en tuggummifärgad stad, hoppandes i en fantastisk bil och hade precis pratat med morfar! vem vill inte minnas det för resten av livet och dessutom ha ett vykort där ifrån?! Awsome!

Tycker du perspektivet i förgrunden blir lite knas? Att vägen inte är riktigt stabil? Det var det första jag tänkte med när jag mindes bilden från drömmen, skönt att inte allt behöver vara logiskt i drömmar, illustrationer och animationer!

Natti natti och dröm fina drömmar! Det hoppas jag göra!