🇸🇪 Nu är det jul igen! Det har ju varit ett konstigt år så jag tänkte att jag satsar på en lite konstig julanimation också!
Det är ett verkligt stort projekt för att vara en av mina julanimationer. Bara själva animationen (att karaktärerna rör sig) tog mig mer än en månad. Ibland kan det vara svårt att se var man är på väg, att ett projekt blir så stort att det blir svårt att överblicka. För att inte bli galen och fastna i hur stort projektet är har jag har fått tillämpa en teknik jag lärt mig av Aron Andersson, ni vet han rullstolssittande äventyraren. Har sett ett par föreläsningar med honom och läst hans bok. Är det något som har fastnat så är det det här med att ta ett litet steg i taget. Tittar man på toppen av Kebenekajse så ser det oöverstigligt ut. Men tittar man på nästa lyktstolpe, ”kan jag ta mig dit?”, ”Ja, det kan jag.” sen tar man nästa lyktstolpe och nästa lyktstolpe, sen när lyktstolparna tagit slut tar man sig till nästa sten. Små mätbara enheter. För mig har det varit ett klipp eller sekund i taget, först gör jag en skiss på animationen, sen finslipar jag lite på skissen, sen fixar jag ena benet, sen andra benet, sen armen, ryggen, andra armen, huvudet, ansiktet. Sedan nästa sekund av klippet. Det går tillsynes sakta ibland, men tillslut blir man klar!
Som alltid gjorde jag projektet för att lär mig något nytt. Det första var att jag angrep storyn på ett helt annat sätt. Från början berättades den ur Rudies synvinkel, men jag ändrade och gjorde det hela ur Als istället. Det var ett spännande grepp som jag lärde mig från en bra bok som heter ”Prepare To Board!”.
Självklart var det några praktiska nya knep jag lärde mig också. Jag började med att bygga Al och Rudie i lera, väldigt skissartat, men det var väldigt lärorikt och det gjorde att jag hade en mycket bättre idé av var jag skulle göra när jag väl började bygga i datorn. Jag byggde både Al och Rudie i Zbrush som är ett organiskt 3D modellerings verktyg. Det är nästan som att jobba med lera fast i datorn. Animationen gjorde jag i Cinema 4D och jag använde mig av deras nya Toon Rig till Al (ett förinställt skelett som man rör på så figuren rör sig) den hade vissa utmaningar jag inte riktigt gillade men roligt var det i alla fall och det är en rig som gör det mesta möjligt, som att dra ut armarna hur långt som helst eller böja benen lite hur man vill.
Ett annat nytt stort grepp som jag tog med den här animationen var att en stor del av allt vi ser i bild har kommit till i efterhand. Tillexempel är allt som finns på skärmarna tillagt i After Effects. Roligt och effektivt.
Jag hoppas ni gillar filmen, den ligger här ovanför och har premiär den 23:e kl 20:00. Den är 3 minuter och 15 sekunder lång så det är inte mycket till uppesittarkväll, men jag hoppas ni gillar den ändå.
Med det vill jag önska God Jul och Gott Nytt År till er alla! Ta hand om varandra lite extra i år även om det blir på distans och har du möjlighet så dela gärna med dig till andra som har det sämre ställt. I år stödjer jag WWF då tanken med hela filmen handlar om att hålla koll på hotade arter.
🇬🇧 It is Christmas again! It has been a strange year so I thought I would make a strange little Christmas animation too!
It’s a really big project to be one of my Christmas animations. Just the character animation itself took me more than a month. Sometimes it can be difficult to see where you are going, because a project becomes so big that it becomes difficult to get an overview. In order not to go crazy and get stuck in how big the project is, I have had to apply a technique I learned from Aron Andersson, he is a wheelchair-bound adventurer. I have seen a couple of lectures with him and read his book. If something is big, this is about taking one small step at a time. If you look at the top of Kebenekajse, it looks insurmountable. But if you look at the next lamppost, ”can I get there?”, ”Yes, I can.” then you take the next lamppost and the next lamppost, then when the lampposts run out you go to the next stone. Small, measurable units. For me it has been a clip or second at a time, first I make a sketch of the animation, then I refine a little on the sketch, then I fix one leg, then the other leg, then the arm, back, other arm, head, face. Then the next second of the clip. It seems to go slowly sometimes, but in the end you get done!
As always, I did the project to learn something new. The first thing was that I attacked the story in a completely different way. From the start the story it was told from Rudie’s point of view, but I changed and did it all from Als instead. It was an exciting move that I learned from a good book called ”Prepare To Board!”.
Of course, there were some practical new tricks I learned as well. I started by building Al and Rudie in clay, very sketchy, but it was very educational and it made me have a much better idea of where I should do once I started building in the computer. I built both Al and Rudie in Zbrush which is an organic 3D modeling tool. It’s almost like working with clay but in the computer. I did the animation in Cinema 4D and I used their new Toon Rig for Al (a preset skeleton that you move so the character moves) it had some challenges I did not really like but it was good fun anyway and it’s a rig with endless possibilities, like pulling your arms out as far as you want or bending the legs in every direction.
Another new big thing I did with this animation was that a large part of everything we see in the picture has come about afterwards. For example, everything on the screens is added in After Effects. Fun and efficient.
I hope you like the film, you can find it above and premieres on the 23rd at 20:00 (CET). The animation is 3 minutes and 15 seconds long so it’s not much for a sit-down evening, but I hope you like it anyway.
With that, I want to wish you Happy Holidays and a Happy New Year! Take care of each other a little extra this year, even if it is at a distance. If you have the possibility, please share your abundance with others who are less fortunate. This year I support WWF as the idea with the whole film is to keep track of endangered species.